Kristianstadbladet skriver att teknikskifte och en mängd olika teleaktörer har gjort trygghetslarmen osäkra för många äldre. Det stora problemet är ip-telefoni.

De flesta trygghetslarm är idag kopplade till brukarens telefoni. När brukarna byter operatörer, byter till ip-telefoni eller helt säger upp det fasta abonnemanget blir det problem. Än så länge är fast telefoni dock vanligast hos de som har trygghetslarm.

– Det har varit problem de senaste åren med det fasta nätet, framför allt i Arkels-torp och Degeberga. Men det stora problemet är egentligen teknikskiftet med övergång till ip-telefoni, säger Björn Rosengren, planeringssekreterare på omsorgsförvaltningen.

– Men det mesta som byggs nytt har ip-telefoni och där är vi inte framme rent tekniskt. I de fallen löser vi det med GSM. De nyaste och dyraste larmen som kommer är för ip med en backup med GSM-teknik som går in vid strömavbrott. 

Har man fast nät kan det ändå växla till ip-telefoni på vägen, som gör att larmet inte fungerar. Det beror på vilken operatör man har.

– Där är det bara Telia som garanterar att de inte gör så. Men det här innebär att det inte blir någon driftsäkerhet. 

 Telia är en av många teleoperatörer och det fasta nätet ägs inte längre av Telia utan av Skanova.

– Telia står för en telefonitjänst där kommunen har hängt på ett larm. Vi ansvarar för teleförbindelsen med reservation för väntetid vid reparationer, poängterar Hans G Larsson, informationsansvarig på Telia.

– Där har kommunerna gjort det lite för lätt för sig genom att säga att Telia ska stå för servicen. Det är inte rimligt. Ska vi ansvara för allt man hänger på det fasta nätet?

 Kan då de som har trygghetslarm få snabbare service vid teleavbrott?

– Vi hade den prioriteringen fram till för ett år sedan. Men vi fick stå för den extra kostnaden och det är inte rimligt när det är kommunens larm, säger Hans G Larsson.

 Källa:
Kristianstadbladet